tisdag, november 29, 2005

Den dåliga boken och den bra boken

Sedan jag flyttade in i Jonatans lägenhet för drygt ett halvår sen har jag läst två böcker som stod här i hans bokhylla. Det är ett ganska bra facit för mig; jag läser nästan ingen skönlitteratur alls. Det gör jag rätt i. Författare kan ju fan inte skriva.

Den första boken korroborerade denna utsaga. Efter att ha läst "Den hemliga historien" av Donna Tartt verkade det som om böcker faktiskt var ännu sämre än jag minns dem. Den började uselt, fortsatte hemskt och slutet var bottenlöst.
Varför läste jag den? Det var mysigt liksom, jagvetinte, det var en kul grej, det regnade ute och jag hade inget att göra och när jag väl börjat gick det inte att sluta. Och så tänkte jag att jag kunde skryta med att ha läst en roman. Men jag har just inte skrutit för en endaste person med att jag läst "Den hemliga historien".


Jag har ingen aning om varför jag skulle börja läsa den andra boken, men det visade sig vara en bra idé. Redan titeln liksom andas och lever. Boken heter "Jag smyger förbi en yxa". Beate Grimsrud har skrivit den. Den är så bra så att jag fortsätter skriva den även om jag läst ut den. Jag tänker att det kanske är den som har skrivit mig. Den skriver mig fortfarande. Vem är Beate Grimsrud?


:

Jag ligger i snön och kippar efter luft, det gick inte. Jag kunde inte annat än att bli sprinter, världens snabbaste sprinter. Jag reser mig, går mot stora vägen med lycka i bröstet. Jag vinner fast jag inte har bestämt det, för jag vill vinna. På mig väntar bara något gott, det kan inte vara annorlunda. Det är typiskt.

När jag kommer in i hallen hemma är det märkligt tyst, plötsligt vet hela kroppen att någon har dött. Det tar lång tid att få av pjäxorna. Väl inne förstår jag att syskonen har gått och lagt sig, men jag måste fråga mor.
- Har någon dött?
- Tänker du på någon särskild?
Och då tänker jag på mor, men säger det inte.

4 kommentarer:

Penny sa...

Det måste alltså vara så att man blir sittande här natt efter natt. jag tänker att det kanske har ett slut, den härliga känslan av att gå upp i något annat, och att läsa dina texter är att gå upp i något annat. och jag kan känna igen saker! jag blev så glad över slemmet, sirapen och det ickeuteslutande utan tvärtom inneslutande. nu återgå till jobb och barnbestyr och tvätt.

mycket av allt
/Jenny

Jakob sa...

Trodde nog du skulle tycka om den om slem och tycka om annat också, tänkte nog. Du är så välkommen Jenny. Välkommen hit.

Anonym sa...

Jakob, Mattias här, han som anförtror dig konstiga saker "på fyllan" du vet.

Jo, Beate Grimsrud är en svensknorsk författarinna som jag uppskattar mycket.

Hon skriver böckerna parallellt, både på norska och svenska, vilket är coolt. De blir inte helt lika, olika saker är med i olika böcker.

Uppföljaren till "Jag smyger förbi en yxa" kanske du också kollat upp. Den är nästan lika bra.

Hon var på författarbesök när jag gick på Biskops-Arnö, hon har gått där själv, och då fick man även se filmer hon har gjort. Väldigt roliga. Den ena är en långfilm som heter "Bollen i ögat." Den var rätt kul.

För övrigt är jag glad över att ha hittat din blogg. Den är ju skitbra.

Jakob sa...

Välkommen Mattias också!

Har inte läst nånting mer av BG ännu, men kommer väl att göra det nu. Jag är också mycket glad att skitbra människor som just du hittar hit och har den common decencyn att stanna och säga hej! För det vågar de flesta inte.

Har du sett den ett år gamla entryn om kulturfestivalen? Den är ganska bra, för den är du och Henke med i! Fast där får ni heta "norrlänningarna". Det måste ni acceptera för konstens skull. Eller för vilkens skull det nu är.

Deltagare