Det var som i en sommarstuga som jag var i förra veckan och vi var många och det hela slutade på nåt vis med att jag fick ögoninflammation eller rättare sagt nån sorts sår på hornhinnan som gör att jag måste stanna inomhus här i min lägenhet i ett par dagar till.
Har du varit på landet någon gång? Det var där som människor bodde förr i tiden. Jag själv var med om många underbara öden och äventyr då jag besökte landet förra veckan. Och veckan innan dess så fick jag åka och planera vårverksamhet till det förnäma TAP-seminariet på självaste Säröhus, en sorts tempel byggt av radhus och som inretts som en sorts helgedom till den mäktige monark vi alla minns som Tenniskungen. Och inte nog med det, veckan dessförinnan så var jag i huvudstaden i typ nästan två veckor! Där fick jag solutslag, gå på kongress, sitta i park med folköl och allt, träffa mina söta vänner och de allra mest bedårande kollegor man kan tänka sig samt frottera mig i Blå Hallen.
Jag kommer nog att vara hemma, inomhus och med neddragna gardiner resten av i dag då solljus gör så inihelvete ont i ögonen fortfarande. Om ni har tur så kommer jag att skriva nåt mer om de senaste veckornas ständigt pågående fest medans jag gör det. Och egentligen är det ju därför jag är här – för att underhålla alla mina tusentals fans med underfundiga formuleringar, tokroliga funderingar och min sedvanligt buspojkscharmiga glimt i ögat. Det är ju därför ni älskar mig! Och utan er vore jag ju inget – kom ihåg det, att även om jag jämt och ständigt är tvungen att umgås med de rika och berömda och sitta och gona mig i pöbelns avgudande blickfång, så glömmer jag inte varifrån jag en gång kom. Jag är fortfarande Jakob från kvarteret! Ja, jävlar.
6 kommentarer:
ja tusan om det inte var som i en sommarstuga förr i tiden, då folk hade tid att sitta och stirra mot horisonten och dricka gin och bada hela dagarna och frottera sig med mygg och ha Lysekils-kuppen. Du är allt en gudarnas guldgosse som får göra så mycket roligt.
ja! en gudarnas guldgosse! och: ska du säga, som också var med. där satt vi, vi var som ett helt gäng halvgudar, osynliga för vanliga människor där vi satt på terassen vid fritidshuset långt ovan hamninloppet, förstrött knaprande på mariekex, älskade av de flesta och fruktade av andra. solen gick ned, men det bekom oss knappast; inget kunde stå i vår väg! vi sökte själens frid och tiotusen kronor, men fann något annat: oss själva.
eller vad fan, det var väl inget hamninlopp. mer som ett helt vanligt inlopp bara, kan man säga.
det var som ett hamninlopp eller ett helt vanligt inlopp och mycket nästan onaturligt vackert.
kommateringen funkar inte idag. det är för varmt.
men jag är väldigt förtjust över att du så massivt har uppdaterat din fina blogg, bra bra bra!
tack för uppmuntran, tack! jag är själv så nöjd med det. och du vet vad de säger, att man inte har upplevt något förrän man har skrivit sketlånga blogginlägg om det. bloggen själv skriver liksom fram ens liv! innan någon bloggat om något så har det aldrig hänt. bloggarna gör verkligheten mycket verkligare. de förvandlar alla tidigare typer av liv till pseudoliv i låtsasverkligheter! ja, tacka vet jag dem.
Skicka en kommentar