Så var det nu inte alls jag menade, snarare tvärtom: min frustration handlar snarast om att jag upplever det som problematiskt att etnologin har ett så folkligt ansikte och så förment insmickrande manér att man (jag) nästan känner sig tvungen att beakta möjligheter och utsikter till massmediekontakter redan då man går de första åren på forskarutbildningen. Jag gör min vän arg genom att berätta detta för honom; vad skall samhället med etnologi eller för all del andra vetenskaper till om de bara handlar om sig själva? Undrar han.
En stund senare försöker jag förklara för honom precis vad det är jag själv håller på med. Det går ännu sämre. Han försöker ibland sammanfatta och förenkla det jag sagt för att få bekräftelse på att han förstått. Varje gång som han gör det så säger jag att han minsann har begripit alldeles fel. Nu är det han som blir frustrerad.
Jorå, det ser ju ut. Välkommen världen, till en hemskt trevlig weblog.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar